“31 år gammal, yrkesbevis i fickan — och just nu uppe på Malmö Centralstation där han river och nytillverkar ett 100 år gammalt koppartak.”
Vi möter Tobias Larsson högt uppe på en ställning vid Malmö Centralstation. Solen blänker i det nyfalsade kopparet, och under hörselkåporna sitter ett brett leende. Vid 31 år har han redan tretton år i yrket och ett uppdrag som de flesta plåtslagare bara drömmer om — att återskapa stationens ikoniska koppartak så att det håller i ytterligare ett sekel.
Hej Tobias! Berätta — hur hamnade du i plåten och vart du jobbar idag?
”Jag började som lärling när jag var 18. Jag visste tidigt att jag inte ville sitta still — jag ville jobba med händerna och se ett resultat. Tretton år senare har jag yrkesbeviset, och jag är lika nyfiken på hantverket nu som första dagen. Idag jobbar jag på Malmö Byggnadsplåtslageri AB”
Du står just nu på ett ganska speciellt projekt — berätta!
”Vi river det gamla koppartaket på Malmö Centralstation och bygger ett helt nytt. Det gamla har suttit där i drygt 100 år. Vårt jobb är att se till att det nya ska göra samma sak — minst 100 år till. Det är en helt annan känsla att jobba på en byggnad där folk ska kunna se ditt hantverk i flera generationer framåt.”
Vad är det mest tekniskt utmanande med ett sånt här tak?
”Lödningen. Det är klassiskt, gediget hantverk där varje skarv ska smältas ihop med tenn — inte limmas, inte skruvas, utan riktigt lödas. Det går inte att ta genvägar. Och så formerna — taket är inte rakt en enda meter, det böljar och svänger med byggnaden. Varje plåtbit måste mätas, falsas och anpassas på plats.”
Hur trivs du på Malmö Byggnadsplåtslageri?
”Jättebra. Jag har fått växa här — börjat som lärling, fått köra med erfarna gubbar som lärt mig allt från handlag till knep som inte står i någon bok. Att få förtroendet att vara med på ett projekt som Malmö C så här tidigt i karriären — det säger mycket om sammanhållningen i firman.”
Vad är det bästa med yrket?
”Att man ser vad man gjort när man går hem. En bit koppar som var platt på morgonen sitter som ett smycke på taket på eftermiddagen. Och så vyerna — jag har sett Malmö från vinklar de flesta aldrig kommer i närheten av.”
Något råd till andra som funderar på att bli plåtslagare?
”Sök lärlingsplats och var ödmjuk. Det är ett yrke där du aldrig blir fullärd — det finns alltid en gammal mästare som kan visa dig något nytt. Och så får du jobba med riktigt material: koppar, zink, stål. Det är svårt att inte bli kär i hantverket.”
Tack Tobias — och lycka till på Malmö C. Vi ses om 100 år när någon annan plåtslagare står där och beundrar ditt jobb.